Träden i Villa Borghese

Jag lyssnar till trädens sånger
I parken en dag i april
Det viskar och knappt hör man orden
Men tonen, den finns redan till
Det var bara vinden som blåste
Och solen som visade sig
Men mest av allt var det kanske
En vårdags minne av dig
Kom nära, mitt hjärta, kom nära
Under grönskans silade ljus
Dröjer en bitterljuv längtan
En tid i förälskelsens rus
Så glöm din ensamhets stunder
Här är min längtande famn
Kom, låt oss färdas tillsammans
Långt längre än minne och namn
Bortom det evigas gränser
Där hör vi varandra till
Ja, vinden var det som blåste
I träden en dag i april